Konsumenter - Ekologisk hållbarhet
Världen idag har ett stort gemensamt problem som kan lösas om alla jordens människor samarbetar. Det är den globala uppvärmningen och dess effekter som sprider sig ut över hela jordklotet. Vi människor har länge utnyttjat världens resurser på ergonomiska sätt. Eftersom klyftorna är stora mellan fattiga och rika har ”vi” rika en högre status. Vi har på ett sätt högre makt även fast vi skrivit på konventionen att alla ska ha samma rättigheter osv. Om vi är överlägsna och kan kontrollera dagens sociala, ekonomiska och ekologiska samhälle borde vi göra någon nytta av den makt vi har.
Den stora frågan är hur?
Soja som de flesta vet är en s.k. ”supergröda”. Den ersätter kött vilket inte bidrar till en hållbar utveckling. Den har hög proteinhalt med aminosyror samtidigt som man kan förädla produkten till olika varor som olja, foder och eventuellt bilsäten. Soja är en multifunktionell gröda med många positiva fördelar. Ur ett ekologiskt perspektiv ligger nackdelen inte i grödan, utan hos produktionen, handel samt konsumtionen av grödan. Ifall soja användes på ett bättre sätt och i rätt mängder skulle det varit bra. Att en ko äter vår mat för att ge mer mjölk (vilket vi i Sverige inte behöver) bidrar till stora växthusgaser.
Frågan är då, om vi vet alla nackdelar och vad som kan göras åt detta, varför blir det inte gjort?
Växtbesprutning är vanligt i producentländer (oftast u-länder) som i-länder har sin efterfrågan från. Eftersom soja är världens mest genmodifierade gröda har den blivit resistent mot Herbizid som är ett bekämpningsmedel. Sojan kallas RRsoy och kräver 10-20 liter glyfosfat/ha! Vi letar efter en ekologisk hållbarhet samtidigt som vi besprutar växter som skadar miljön i landet där grödan växer. Konsumenter och företag tror att skadan bara sker i det landet men det man har missat är att ett ekosystem har en global påverkan. Förr eller senare när ekosystemtjänster inte finns för att hålla den balansen i naturen kommer vi människor att drabbas. Många sydamerikanska växter används som medicin. När sojafälten rörs om eroderas marken och för snabb produktion under en lång tid får marken att utarmas. Den biologiska mångfalden av både växter och djur i Cerrados, Brasilien är väldigt stor. Det finns 550 fågelarter, 150 däggdjursarter, 800 sorters träd, 4000 kärlväxter, 90000 insektsarter och 40000 svamparter. Alla dessa är mer eller mindre beroende utav varandra. Tänk dig då att utplåna en art i skogen som har störst påverkan, vad händer då? Den biologiska mångfalden sjunker drastiskt.
Hur kan vi konsumenter skapa en ekologisk hållbarhet i världen?
Eftersom vi konsumenter ”håller korten” har vi störst makt. Vi kan bestämma vad vi vill köpa, om det är billig och ekologisk ohållbar soja eller kravmärkt. Det andra vi kan bestämma är vart sojan kommer ifrån, dvs om den är komparativ till det landet den är producerad. Det har både en negativ och positiv påverkan. Sojan är bäst anpassad till klimatet i Kina. Om vi köper mer soja från Kina kan vi bevara ekosystemet i Brasilien. Detta kommer att leda till stor minskad inkomst för den brasilianska ekonomin. MEN om vi bara köper kravmärkt soja från Brasilien får de mer pengar och dessutom kan de specialisera sig på grödor som är komparativa till deras klimat. En annan sak som inte nämns är det virtuella vattnet som vi tar från Brasilien. Våra livsmedel kräver mycket vatten vilket det finns lite av i produktionsländer. Man brukar säga att soja tar 1-2 m3 vatten/kg multiplicera det med export av soja så kan vi se hur mycket vi ”rånar” våra producenter, både med kapital och vatten.
