Konsumenter - social hållbarhet
Som det tidigare nämnts har klyftorna mellan rika och fattiga blivit större. Det är ekonomiska skillnader som i sin följd leder till sociala. Ekonomin som baseras på odlingen, handeln och förädlingen sker mellan eller i två delar av världen (den fattiga och den rika). Efter andra världskriget skrevs en universell regel för de mänskliga rättigheterna vi föds med. Nästan alla länder i världen har skrivit under de, men dessvärre följs inte alla. Arbetsrättigheter är ett vanligt exempel på regler som inte följs. Odlingen i de sydamerikanska länderna är snabb och effektiv. Företagen stödjer växtbesprutningen som ska göra deras produkter säkrare mot de naturliga hoten.
Hur påverkas arbetarna utav detta?
De som arbetar på fälten påverkas mest. De är fattiga, undernärda och oroliga. Fattiga för att de inte får tillräckligt betalt för sitt arbete, undernärda för att de inte har råd att spendera mycket pengar på mat, och oroliga för framtiden. Dessa jobb som bara sker i olika årstider vilket får negativa konsekvenser hos arbetarna som bara får deltidsarbeten. Dessutom behövs inte en stor arbetskraft vid odlingen eftersom stora maskiner klarar av det tunga arbetet.
Allteftersom det finns storbönder och företag som producerar sojabönor konkurreras småbönderna ut. Låga priser i Sverige är höga priser hos arbetarna. De har ett litet inflytande och makt att påverka sin situation.
Vad kan vi konsumenter göra för en social hållbarhet?
Det som saknas hos sojaproducerande länder i Sydamerika är fackliga organisationer. När vi har övertaget och kan styra vår efterfrågan på en produkt borde vi välja det rätta valet för att uppehålla de mänskliga rättigheterna. Det är arbetarna och människor som skadas av minskad biologisk mångfald. De skadas av bekämpningsmedel som används på våra billiga produkter. Medan vi sparar pengar förlorar de deras när de har så lite från början. Vi måste uppmuntra och stödja fackliga förbund i dessa länder. Vi kan även skapa och stödja ett universellt fackligt förbund som gäller i hela världen. Det kan skapa bättre förutsättningar för ekonomin, miljön och arbetsrättigheterna i hela världen. En sak våra politiker kan gör är att beskatta soja som inte stödjer en hållbar utveckling. Av de pengarna kan politiker INVESTERA i fattiga länder istället för att pumpa ut bistånd. Bistånd är mycket bra men hur hjälper det människorna långvarigt. Med investeringar på utbildning eller på komparativa produktioner kan vi hjälpa landet skapa en starkare ekonomi vilket resulterar i högre levnadsstandard i de fattiga länderna.
